Q-Andas
No Result
View All Result
  • Basty bet
  • Ólketaný
    • Bılım
    • Densaulyq
    • Sport
    • Mádenıet
    • Eltaný
    • Qorshaǵan orta
    • Kóshi-qon
    • Ädiebet
    • Qýǵyn-súrgin
    • Şalǵai auyl
    • jartas sýretteri
    • Halyq jady
    • Tarih
    • Tulǵataný
    • Turizm
    • Jetisýdyń asıetti jerler
  • Arnaıy jobalar
    • Ekspedısııalar
    • Grant
    • Konferensııa
    • Kórmeler
    • Týrnır
  • Muraǵat
    • Andas Omaraqyn izimen
    • Aýeshan Majaıdyń jádigerleri
    • Beınefılm
    • GalereIA
    • Hatkerlik
  • Biz týraly
    • Áriptester
    • Baılanys
    • Saıt ákimshiligi
    • PDF-mūraǵat
kz Қазақ qz Qazaq tj توتە جازۋ ru Русский en English
Q-Andas
  • Basty bet
  • Ólketaný
    • Bılım
    • Densaulyq
    • Sport
    • Mádenıet
    • Eltaný
    • Qorshaǵan orta
    • Kóshi-qon
    • Ädiebet
    • Qýǵyn-súrgin
    • Şalǵai auyl
    • jartas sýretteri
    • Halyq jady
    • Tarih
    • Tulǵataný
    • Turizm
    • Jetisýdyń asıetti jerler
  • Arnaıy jobalar
    • Ekspedısııalar
    • Grant
    • Konferensııa
    • Kórmeler
    • Týrnır
  • Muraǵat
    • Andas Omaraqyn izimen
    • Aýeshan Majaıdyń jádigerleri
    • Beınefılm
    • GalereIA
    • Hatkerlik
  • Biz týraly
    • Áriptester
    • Baılanys
    • Saıt ákimshiligi
    • PDF-mūraǵat
No Result
View All Result
Q-Andas
No Result
View All Result
Basty bet Arnaıy jobalar Konferensııa

Siveris almasymen qorektenetın ziıankes jändıkter

ekologiıalyq toptarǵa bölınu erekşelıkterı

admin
2026/09/28
Konferensııa, Qajet aqparat
0
Сиверис алмасымен қоректенетін зиянкес жәндіктер

Annotatsiya: Maqalada Jetisu aumaǵyndaǵy Sivers almasynda (Malus sieversii) tirshilik etetin ziyankes jándikterdiń ekologiyalyq toptarǵa bólinu erekshelikteri qarastyryldy. Ziyankesterdiń ósimdiktiń zaqymdaityn múshelerine bailanysty qorektenu mamandanuy anyqtalyp, olar japyraqpen qorektenetin fillofagtar, aǵashtyń qańqalyq bólikterimen qorektenetin ksilofagtar jáne generativti músheleri men jemisterin zaqymdaityn karpofagtar toptaryna jikteldi. Zertteu nátijesinde Sivers almasynda 117 ziyankes túri tirkelip, olardyń ishinde fillofagtardyń basym ekendigi (62,4%) anyqtaldy. Karpofagtar jalpy túrlerdiń 21,4%-yn, al ksilofagtar 16,2%-yn qúrady. Alynǵan nátijeler Sivers almasynyń ziyankesteriniń bioekologiyalyq erekshelikterin baǵalauǵa jáne olardy qorǵau sharalaryn ǵylymi negizde jetildiruge múmkindik beredi.

Kilt sózder: Sivers almasy, Malus sieversii, ziyankes jándikter, ekologiyalyq toptar, fillofagtar, ksilofagtar, karpofagtar, bioaluantúrlilik.

  Kirispe. Sivers almasy (Malus sieversii (Ledeb.) M.Roem.) – mádeni alma sorttarynyń arǵy tegi bolyp sanalatyn, álemdik mańyzy bar sirek relikti ósimdik. Onyń tabiǵi taralu aimaǵy Qazaqstannyń ońtústik-shyǵysy men ońtústigi, Tarbaǵataidan Pamir-Alaiǵa deiin jabaiy jemis ormandarynda shoǵyrlanǵan. Búl ormandar bioaluantúrlilikti saqtauda erekshe oryn alady jáne kóptegen omyrtqasyz januarlar men jándikterdiń tabiǵi mekendeu ortasy bolyp tabylady [1, 2].

Sońǵy jyldary tabiǵi jáne antropogendik faktorlardyń áserinen Sivers alma ormandarynyń audany qysqaryp, aǵashtardyń fitosanitarlyq jaǵdaiy nasharlauda. Orman ekojúieleriniń túraqtylyǵyna keri áser etetin negizgi faktorlardyń biri – ziyankes jándikterdiń kóptúrliligi men olardyń ósimdiktiń ártúrli múshelerin zaqymdauy. Jándikter japyraqtarmen, búrshiktermen, gúldermen, jemistermen, qabyqpen jáne súrekpen qorektenip, aǵashtardyń fiziologiyalyq jaǵdaiyn álsiretedi, ónimdiligin tómendetedi jáne ártúrli auru qozdyrǵyshtarynyń taraluyna yqpal etedi [3, 4].

Sivers almasynyń ziyankesteriniń túrlik qúramy men bioekologiyalyq erekshelikteri jóninde birqatar zertteuler júrgizilgenimen [1, 3, 5, 6], olardyń ekologiyalyq toptarǵa bólinui men qorektik mamandanuy jónindegi málimetterdi júieleu tabiǵi populyatsiyalardy qorǵau úshin mańyzdy bolyp tabylady. Ziyankesterdi olardyń zaqymdaityn músheleri boiynsha jikteu fitosanitarlyq monitoringti jetildiruge, qauipti túrlerdi der kezinde anyqtauǵa jáne ǵylymi negizdelgen qorǵau sharalaryn ázirleuge múmkindik beredi [7–9].

Osyǵan bailanysty zertteudiń maqsaty – Jetisu aumaǵyndaǵy Sivers almasymen qorektenetin ziyankes jándikterdi ósimdiktiń zaqymdaityn múshelerine sáikes ekologiyalyq toptarǵa bólip, olardyń taralu erekshelikteri men salystyrmaly úlesin anyqtau.

Materialdar men ádister.

Zertteu materialy 2018-2019, 2023-2024 jyldary dalalyq mausymda Jońǵar-Alatau memlekettik últtyq tabiǵi parki aumaǵyndaǵy Sivers almasynyń tabiǵi populyatsiyalarynda júrgizilgen marshruttyq zertteuler barysynda jinaldy. Jándikterdi baqylau jáne jinau úshin jalpy entomologiyada qabyldanǵan ádister qoldanyldy: aǵashtardyń japyraqtary, generativti músheleri, qabyǵy, dińi men bútaqtary qaralyp, qozǵalmaly jándikter entomologiyalyq tormen ústaldy. Jinalǵan úlgiler morfologiyalyq belgileri boiynsha anyqtaǵyshtarmen salystyrylyp, túrlerdiń ataulary qolda bar ǵylymi derektermen tekserildi [10, 14].

Anyqtalǵan túrler ósimdiktiń zaqymdaityn múshesine qarai úsh ekologiyalyq topqa bólindi: fillofagtar (japyraqpen qorektenetinder), ksilofagtar (aǵashtyń qańqalyq bólikterimen qorektenetinder) jáne karpofagtar (generativti múshelermen, búrshiktermen jáne jemistermen qorektenetinder). Ár toptyń paiyzdyq úlesi P = n/N × 100 formulasy boiynsha esepteldi, múnda n — tiisti toptaǵy túrler sany, N — barlyq tirkelgen túrlerdiń jalpy sany (N = 117). Esepteu nátijeleri bir ondyq tańbaǵa deiin dóńgelekteldi.

Zertteu nátijeleri. Jándikter ósimdikterge qorektenumen, júmyrtqa salu, sańyrauqúlaqtardy, bakteriyalyq jáne virustyq aurulardy taratu arqyly ziyan keltiredi [10-13]. Jándikterdiń qorektenui  eń kóp taralǵan ziyandylyq bolyp tabylady.

Jándikter, ádette, belgili bir múshelerge mamandandyrylǵan, qorektenu úshin japyraqtardy nemese jemisterdi, aǵashty, tamyrlardy jáne ósimdikterdiń basqa bólikterin tańdaidy. Japyraqtarǵa ziyan keltiretin túrler – fillofagtar, jemisterge – karpofagtar, aǵashtarǵa – ksilofagtar, tamyrlarǵa  – rizofagtar dep atalady. Anyqtalǵan ziyankes jándikterge sáikes Sivers alma aǵashynda mamandandyrylǵan qorektenu músheleri anyqtaldy (1-keste).

Keste 1 – Japyraqtarmen qorektenetin ziyankes túrler

Otryad Túqymdas Túrler
Homoptera teńqanattylar  Aphididae naǵyz biteler Aphis pomi De Geer
Dysaphis mali Ferrari
Dysaphis devecta Walker
Eriosoma lanigerum Hausmann
 Cicadellidae shyryldauyqtar Typhlocyba rosae  L.
 Coccidae symyrlar Parthenolecanium corni Bouché
Parthenolecanium persicae Fabricius
Eulecanium mali Borchsenius
Palaeolecanium bituberculatum Signoret
Rhodococcus turanicus  Archangelskaya
Hemiptera jartylai qattyqanattylar  Tingidae shilterli qandalalar Stephanitis pyri  Fabricius
Coleoptera qattyqanattylar

 

Scarabaeidae  taqtamúrtty qońyzdar Phyllopertha horticola L.
Maladera holosericae  Scopoli
Curculionidae  biztúmsyqty

qońyzdar

Phyllobius pyri  L.
Phyllobius urticae De Geer
Phyllobius oblongus  L.
Chrysomelidae  japyraqjegish qońyzdar Chrysomela tremulae Fabricius
Melasoma populi L.
Luperus xanthopoda Schrank
Hymenoptera jarǵaqqanattylar

 

Pamphiliidae  egeushiler Neurotoma saltuum  L.
Croesus septentrionalis L.
Diptera qosqanattylar Cecidomyiidae  berishtúzushi shybyndar Dasyneura pyri Bouché
Dasyneura mali  Kieffer
Agromyzidae minalaushy shybyndar Phytomyza heringiana Hendel
Lepidoptera qabyrshaqqanattylar

 

 

 

Tortricidae japyraq shiratqysh kóbelekter Cydia (Laspeyresia) pomonella Linnaeus
Laspeyresia pyrivora Danilevsky
Spilonota albicana Motschulsky
Grapholita molesta  Busck
Spilonota ocellana  Denis & Schiffermuller
Archips rosana  Linnaeus
Archips crataegana Hubner
Archips podana Scopoli
Acleris variegana Denis & Schiffermuller
Argyrotaenia ljungiana Thunberg
Eupoecilia ambiguella Hubner
Hedya nubiferana Haworth
Cacoecia xylosteana  Linnaeus
Ptycholoma lecheana  Linnaeus
Adoxophyes orana Fischer v.Roslerstamm
Ancylis selenana  Guenee
Acleris ferrugana Denis & Schiffermuller
Glyphipterygidae  japyraq shiratqysh kúie kóbelekter Simaethis pariana Clerck
Yponomeutidae  aqkis kúie kóbelekter Yponomeuta malinellus Zeller
Yponomeuta padellus L.
Gemiostomidae sheńberli kúie kóbelekter Leucoptera malifoliella Costa
Cemiostoma scitella Zeller
Lyonetiidae tarqanatty minalaushy kúie kóbelekter Lyonetia clerckella  Linnaeus
Momphidae   tarqanatty kúie kóbelekter Lastodacna putripennella Zeller
Lithocolletidae shúbar kúie kóbelekter Callisto denticulella Thunberg
Gammaornix petiolella  Frey
Lithocolletis blancardella Fabricius
Lithocolletis corilifoliella  Hübner
Gelechiidae oimaqanatty kúie kóbelekter Recurvaria nanella Denis & Schiffermüller
Recurvaria leucatella  Clerck
Stigmeleidae shaǵyn kúie kóbelekter Stigmella  malella Stainton
Pyralidae  otkóbelekter Eurrhypara hortulata Linnaeus
Geometridae   múr kóbelekter Operophthera brumata Linnaeus
Oporinia autumnata  Borkhausen
Lycia hirtaria Clerck
Chloroclystis rectangulata Linnaeus
Opisthograptis luteolata  Linnaeus
Noctuidae tún kóbelekter Autographa gamma  Linnaeus
Atethmia ambusta Denis & Schiffermuller
Agrotis segetum Denis & Schiffermuller
    Agrotis ipsilon Hufnagel
Apatele tridens Denis & Schiffermüller
Lymantriidae tolqyn kóbelekter Euproctis chrysorrhoea Linnaeus
Lymantria dispar  Linnaeus
Orgya antiqua Linnaeus
Arctiidae kirekei kóbelekter Phragmatobia  fuliginosa Linnaeus
Hyphantria cunea Drury
Pieridae aq kóbelekter Aporia crataegi Linnaeus

1-kesteniń nátijeleri boiynsha barlyq anyqtalǵan otryadtarda japyraqtarmen qorektenetin túrler bar ekenin kóruge bolady, biraq olardyń negizgi bóligin qabyrshaqqanattylar otryady qúraidy. Múny 1-suretten de baiqauǵa bolady.

                     Suret 1 – Sivers alma aǵashynyń japyraqtarymen qorektenetin ziyankes túrler

 1-suretke sáikes, japyraqtarmen qorektenetin otryadtardyń ishinde birinshi oryndy qabyrshaqqanattylar (67 %), ekinshi orynda  teńqanattylar (14%) alady, 8 túrmen úshinshi orynǵa qattyqanattylar (11 %) ie, qosqanattylar 4%, jarǵaqqanattylar 3% alady, eń azy tek 1%-dy jartylai qattyqanattylar alady. Aǵashtardyń qańqalyq bólikterin jeitin túrler de bar (2-keste).

Keste 2 – Aǵashtardyń qańqalyq bólikterin jeitin ziyankes túrler

Otryad Túqymdas Túrler
Homoptera teńqanattylar

 

 Diaspididae symyrlar Epidiaspis leperii Signoret
Diaspidiotus prunorum Laing
Diaspidiotus ostreaeformis Curtis
Lepidosaphes ulmi  L.
Lepidosaphes malicola Borchsenius
Eriococcidae kiiz basushylar Acanthococcus lagerstroemiae Kuwana
Pseudococcidae ún qúrtshalary Coccura comari Kunow
Coleoptera qattyqanattylar Cerambycidae  úzynmúrtshaly qońyzdar Tetrops praeusta L.
Sleroclytus semirufus collarius Jakovlev
Molorchus schmidti Ganglbauer
Turanium badenkoi Danilevsky
Trichoferus campestris Faldermann
Tetrops formosus bivittulatus Jankowski
Tetrops formosus songaricus Kostin
Scolytidae  qabyqjegish qońyzdar Scolytus mali Bechstein
Scolytus rugulosus Müller
Xyleborus dispar Fabricius
Buprestidae zer qońyzdar Chrysobothris affinis nevskyi Richter
Anobiidae úńgi qońyzdar Cacotemnus rufipes Fabricius
Lepidoptera qabyrshaqqanattylar Cossidae aǵash búrǵy kóbelekter Zeuzera pyrina Linnaeus
Cossus cossus Linnaeus

Keste 2 aǵashtyń qańqalyq bólikteri, atap aitqanda aǵashtyń qabyǵy, dińi, bútaqtary teńqanattylar, qattyqanattylar jáne qabyrshaqqanattylar túrlerin jeitinin kórsetedi. Múny 2-suretten kóruge bolady.

Suret 2 – Sivers alma aǵashtarynyń qańqalyq bólikterin jeitin ziyankesterdiń paiyzdyq mólsheri

 2-suretten qattyqanattylardyń túrleri basqa túrlerge qaraǵanda aǵashtardyń qańqa bólikteri boiynsha mamandanǵanyn kóruge bolady. Aǵashtardyń osy bóliginiń ekinshi jegishteri – búl teńqanattylar. Qabyrshaqqanattylar otryadynyń eki túri ǵana aǵashtardyń qańqalyq bólikterin jegendi jón kóredi [14-15]. Sivers alma aǵashynyń generativti múshelerimen qorektenetin túrler de bar (3-keste).

Keste 3 – Generativti múshelermen jáne búrshiktermen qorektenetin ziyankesterdiń túrleri

Otryad Túqymdas Túrler
Homoptera teńqanattylar   Psyllidae japyraq búrgeleri Psylla mali Schmidberger
Psylla pyri Linnaeus
Thysanoptera tripster Phlaeothripidae iri tripster Haplothrips reuteri Karnu
Frankliniella intonsa Trybom
Coleoptera qattyqanattylar Scarabaeidae  taqtamúrtty qońyzdar Epicometis hirta Poda
Oxythyrea funesta  Poda
Curculionidae  biztúmsyqty qońyzdar Anthonomus pomorum L.
Sciaphobus squalidus  Gyllenhal
Psalidium maxillosum Dejean
Rhynchitidae tútik oraushy qońyzdar Rhynchites bacchus L.
Rhynchites giganteus Kryn
Neocoenorhinidius pauxillus Germar
Coenorrhinus aequatus L.
Haplorhynchites coeruleus De Geer
Hymenoptera jarǵaqqanattylar

 

 

Tenthredinidae  negizgi egeushiler Hoplocampa testudinea  Klug
Hoplocampa brevis  Klug
Hoplocampa minuta Christ
Diptera qosqanattylar Cecidomyiidae  berishtúzushiler Thomasiniana oculiperda Rubsaamen
Tephritidae  alaqanat shybyndar Rhagoletis pomonella Walsh
Lepidoptera qabyrshaqqanattylar Gemiostomidae dóńgelekti kúie kóbelekter Argyresthia conjugella Zeller
Gelechiidae oimaqanatty kúie kóbelekter Anarsia lineatella Zeller
Coleophoridae  qúndaqty kóbelekter

 

Coleophora hemerobiella Scopoli
Geometridae múr kóbelekter Erannis defoliaria Clerck

3-kesteden barlyq otryadtardyń birneshe túri generativti múshelermen jáne búrshiktermen qorektenuge mamandandyrylǵan, atap aitqanda gúlder, atalyqtar men analyqtar, búrshikter, jemister jeitinin biluge bolady. 3-suretten anyq kóruge bolady.

Suret 3 – Generativti múshelermen jáne búrshiktermen qorektenetin ziyankesterdiń  paiyzdyq kórsetkishi

 3-surettiń nátijeleri boiynsha generativti múshelermen eń kóp qorektenetin qattyqanattylar ekeni belgili boldy,  olar basqa túrlerdiń arasynda 43% alady. Gúlder, atalyqtar men analyqtar, búrshikter men jemistermen qorektenetinderdiń ishinen ekinshi orynǵa – qabyrshaqqanattylar ornalasty.

Úshinshi oryndy jarǵaqqanattylar alady, al qalǵan otryadtar teńqanattylar, tripster jáne qosqanattylar birdei túrlerge ie, olar generativti organdarmen jáne Sivers alma aǵashynyń búrshikterimen qorektenedi.

Qorektenu músheleriniń mamandanuy boiynsha barlyq túrlerdi anyqtaǵannan keiin ziyankesterdiń ekologiyalyq toptaryna áser etu sipaty men Sivers alma aǵashyndaǵy zaqymdanudyń lokalizatsiyasy boiynsha taldau jasaldy (4-keste).

Keste 4 – Sivers alma aǵashyndaǵy zaqymdaityn músheleri men áser etu sipaty boiynsha ziyankesterdiń ekologiyalyq toptary

Zaqymdaityn músheleri Otryad Túrler sany Paiyzdyq kórsetkishi
Japyraqpen qorektenetinder 6 73 62,4 %
Qańqalyq bólikterimen qorektenetinder 3 19 16,2 %
Generativti múshelermen jáne búrshiktermen qorektenetinder 6 25 21,4 %
Barlyǵy   117 100 %

Suret 4 – Sivers alma aǵashyndaǵy zaqymdaityn músheleri men áser etu sipaty boiynsha ziyankesterdiń ekologiyalyq toptary

4-suret pen 4-kesteniń nátijeleri boiynsha ziyankesterdiń ekologiyalyq toptarynyń arasynda fillofagtar – japyraqtarǵa mamandandyrylǵan túrler (62,4 %) basym ekendigi anyqtaldy. Ekinshi oryndy karpofagtar – jemistermen, alma aǵashynyń generativti múshelerimen qorektenetin túrler aldy, úshinshi oryndy ksilofagtar – aǵashtardyń qańqalyq bólikterimen qorektenetin túrler (16,2%) ielendi.

Qorytyndy. Zertteu nátijesinde Jetisu aumaǵyndaǵy Sivers alma aǵashynda tirshilik etetin ziyankes jándikterdiń ekologiyalyq qúrylymy anyqtaldy. Jalpy 117 ziyankes túri tirkelip, olardyń ósimdiktiń zaqymdaityn múshelerine qarai fillofagtar, ksilofagtar jáne karpofagtar toptaryna jiktelgeni anyqtaldy.

Ekologiyalyq toptardyń ishinde basym bóligin japyraqpen qorektenetin fillofagtar qúrap, olardyń úlesi 62,4%-ǵa jetti. Generativti músheler men jemisterdi zaqymdaityn karpofagtar 21,4%, al aǵashtyń qańqalyq bólikterimen qorektenetin ksilofagtar 16,2% boldy. Japyraqpen qorektenetin ziyankester arasynda qabyrshaqqanattylar (Lepidoptera) otryadynyń túrleri eń joǵary úleske ie ekendigi anyqtaldy. Al aǵashtyń súregi men qabyǵyna mamandanǵan túrlerdiń basym bóligi qattyqanattylar (Coleoptera) otryadyna jatatyny baiqaldy. Generativti múshelerdi zaqymdaityn túrler arasynda da qattyqanattylardyń úlesi joǵary boldy.

Alynǵan nátijeler Sivers alma populyatsiyalaryndaǵy ziyankes jándikterdiń qorektik mamandanuyn jáne olardyń ekologiyalyq toptar boiynsha taralu zańdylyqtaryn sipattaidy. Búl málimetter tabiǵi jabaiy alma ormandarynyń fitosanitarlyq jaǵdaiyn baǵalauda, ziyankesterge monitoring júrgizude jáne ǵylymi negizdelgen qorǵau is-sharalaryn josparlauda mańyzdy ǵylymi negiz bola alady. Sonymen qatar zertteu nátijeleri Qazaqstandaǵy Sivers alma ormandarynyń bioaluantúrliligin saqtau jáne olardy úzaq merzimdi qorǵau baǵytyndaǵy entomologiyalyq zertteulerdi tolyqtyra túsedi.

Ádebietter tizimi:

  1. Muhamadiev N.S., Ashikbaev N.J., Meńdibaeva G.J., Bolat J., Keńes N., Musin T.O. Osnovnye vidy defoliatorov yabloni Siversa (Malus sieversii) v Djungarskom i Zailiiskom Alatau // Izvestiya Natsionalьnoi akademii nauk Respubliki Kazahstan. – 2017. – T. 3, № 39. – S. 147-151.
  2. Sagitov A.O., Muhamadiev N.S., Ashikbaev N.J. i dr. K dendrohronologicheskim issledovaniyam yabloni Siversa v dikoplodovyh lesah YUgo-Vostoka Kazahstana // Innovatsionnye ekologicheski bezopasnye tehnologii zashity rastenii: materialy mejdunarodnoi konferentsii. – Almaty, 2015. – S. 171-
  3. Isin M.M., Djumanova J.K., Soltanbekov S.S., Omarov E.E. Ispytanie insektitsidov gormonalьnogo deistviya, biopreparatov i fungitsidov protiv vrednyh organizmov na yablone Siversa v Zailiiskom Alatau // Vestnik selьskohozyaistvennoi nauki Kazahstana. – – T. 10, № 9. – S. 44-49.
  4. Mityaev I.D., YAshenko R.V., Kazenas V.L. Udivitelьnyi mir bespozvonochnyh. Po stranitsam Krasnoi knigi Kazahstana. – Almaty: Almaty kitap, 2005. – 115 s.
  5. Kasheev V.A., Tleppaeva A.A. Materialy po faune supralitoralьnyh chlenistonogih Bolьshogo Almatinskogo ozera (Ileiskii Alatau) // Izvestiya MN-AN Respubliki Kazahstan. Seriya biologicheskaya. – – № 2. – S. 16-19.
  6. Kadyrbekov R.H., Tleppaeva A.M. Obzor jukov-drovosekov (Coleoptera, Cerambycidae) Almatinskoi oblasti // Tethys Entomological Research. – 2008. – T. 16. – S. 45-58.
  7. Kabak I.I. Jujelitsy (Coleoptera, Carabidae) gor yuga i yugo-vostoka Kazahstana // Vidovoe raznoobrazie nasekomyh i paukoobraznyh v gornyh ekosistemah yuga i yugo-vostoka Kazahstana: zaklyuchitelьnyi otchet o nauchno-issledovatelьskoi rabote za 2000–2002 gg. – Almaty: Institut zoologii MON RK, 2002. – 226 s.
  8. Esenbekova P.A. K faune polujestkokrylyh doliny srednego techeniya r. Ili // Vestnik KazNU. Seriya biologicheskaya. – – № 2 (28). – S. 68-78.
  9. Djanokmen K.A. Predvaritelьnyi spisok vidov pteromalid (Hymenoptera, Chalcidoidea, Pteromalidae) Kazahstana i Srednei Azii // Tethys Entomological Research. – – T. 8. – S. 215-238.
  10. Vrediteli i bolezni polezashitnyh lesnyh nasajdenii i mery borьby s nimi / pod red. V.N. Starka. – L.: Gosudarstvennoe izdatelьstvo selьskohozyaistvennoi literatury, 1951. – 326 s.
  11. Kasheev V.A. Spravochnik nasekomyh-vreditelei yablonь v dikorastushih plodovyh lesah i sadah Kazahstana. – Almaty, 2010. – 156 s.
  12. Matesova G.YA., Mityaev I.D., YUhnevich L.A. Obzor nasekomyh, povrejdayushih plodovo-yagodnye kulьtury i vinogradnuyu lozu v YUgo-Zapadnom Kazahstane // Materialy po izucheniyu nasekomyh Kazahstana. – Alma-Ata: AN KazSSR, 1962. – S. 3–46.
  13. Kazenas V.L. Fundamentalьnoi entomologicheskoi nauke — novyi stimul // Doklady NAN RK. – – № 4. – S. 74-79.
  14. Jashenko R., Tanabekova G. Insects that damage the wild populations of Malus sieversii in Kazakhstan // IOP Conference Series: Earth and Environmental Science. – – Vol. 298. – Art. 012018. https://doi.org/10.1088/1755-1315/298/1/012018.
  15. Jashchenko R., Tanabekova G.B., Lu Z. Assessment of biological and ecological characteristics of Malus sieversii pests in the Trans-Ili Alatau, Kazakhstan // Sustainability. – – Vol. 15, No. 14. – Art. 11303. https://doi.org/10.3390/su151411303.

Tanabekova G.B.1,2

1QR ǴJBM ǴK “Zoologiya instituty” SHJQ RMK

2Ál-Farabi atyndaǵy Qazaq últtyq universiteti

tanabekova.guli@gmail.com

Konferentsiya ayasynda Tanabekova Gúljanat Bakytovnanyń «Ile jáne Jetisu Alatauyndaǵy Sivers almasynyń ziyankes jándikteri» kitabynyń túsaukeseri ótti.

0 0 votes
Рейтинг статьи
Post Views: 14
Өлке тарихы ұрпаққа аманат
Qajet aqparat

Ölke tarihy ūrpaqqa amanat

October 23, 2026
ЖАҢА ҚАҒИДА?  «Әлеуметтік кәсіпкерлерге жаңа талаптар түсіндірілді»
Qajet aqparat

JAŃA QAǴIDA: «Áleumettik kásipkerlerge jańa talaptar túsindirildi»

October 13, 2026
Жұмыспен қамту тәртібінде не өзгерді?
Qajet aqparat

Júmyspen qamtu tártibinde ne ózgerdi?

October 12, 2026
Qandas.kz сайтындағы өлкетану мақалаларын ағылшын тіліне аудару негіздері
Konferensııa

Qandas.kz saityndaǵy ölketanu maqalalaryn aǵylşyn tılıne audaru negızderı

October 8, 2026
Жетісу мен Ертіс өңірінің археологиялық және сакралды мұрасы
Konferensııa

Jetisu men Ertis óńiriniń arheologiyalyq jáne sakraldy múrasy

September 30, 2026
Ұлттық парк мұражайы: табиғатқа танымдық саяхат
Konferensııa

Últtyq park múrajaiy: tabiǵatqa tanymdyq sayahat

September 29, 2026
Subscribe
Login
Notify of
guest
guest
0 комментариев
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
ӨЛКЕ ШЕЖІРЕСІН СӨЙЛЕТКЕН ҚАЛАМГЕР

ÓLKE SHEJIRESIN SÓILETKEN QALAMGER

November 9, 2026

«Бекзат өмір»: өнерге арналған еңбек

«Bekzat ómir»: ónerge arnalǵan eńbek

November 7, 2026

Өлке тарихы ұрпаққа аманат

Ölke tarihy ūrpaqqa amanat

October 23, 2026

ЖАҢА ҚАҒИДА?  «Әлеуметтік кәсіпкерлерге жаңа талаптар түсіндірілді»

JAŃA QAǴIDA: «Áleumettik kásipkerlerge jańa talaptar túsindirildi»

October 13, 2026

Жұмыспен қамту тәртібінде не өзгерді?

Júmyspen qamtu tártibinde ne ózgerdi?

October 12, 2026

Ақпараттық агенттігі

Меншік иесі: “Жетісу” өлкетанушылар орталығы” қоғамдық бірлестігі
Қазақстан Республикасы, Жетісу облысы, Талдықорған қаласы “Болашақ” шағын ауданы, 12-27

Q-Andas желілік басылымы Қазақстан Республикасы Ақпарат және коммуникация министрлігі Ақпарат комитетінде 2025 жылғы 19 наурызда тіркеліп, № KZ21VPY00115275 куәлігі берілген.

Сайт материалын пайдалану үшін редакция келісімі керек және гиперсілтеме жасау міндетті.

Тел: 8 747 706 1382
email: andas_kazhet@mail.ru

qandas.kz © 2026. Барлық авторлық құқық заңмен қорғалған.

  • qzQazaq
    • kz Қазақ
    • qz Qazaq
    • tj توتە جازۋ
    • ru Русский
    • en English
  • Basty bet
  • Ólketaný
    • Bılım
    • Densaulyq
    • Sport
    • Mádenıet
    • Eltaný
    • Qorshaǵan orta
    • Kóshi-qon
    • Ädiebet
    • Qýǵyn-súrgin
    • Şalǵai auyl
    • jartas sýretteri
    • Halyq jady
    • Tarih
    • Tulǵataný
    • Turizm
    • Jetisýdyń asıetti jerler
  • Arnaıy jobalar
    • Ekspedısııalar
    • Grant
    • Konferensııa
    • Kórmeler
    • Týrnır
  • Muraǵat
    • Andas Omaraqyn izimen
    • Aýeshan Majaıdyń jádigerleri
    • Beınefılm
    • GalereIA
    • Hatkerlik
  • Biz týraly
    • Áriptester
    • Baılanys
    • Saıt ákimshiligi
    • PDF-mūraǵat

© 2025 qandas.kz

wpDiscuz